Författare: Mats Krantz

I dag lackades dörrarna på bryggan för fjärde gången, och 110-voltssystemet kopplades in. Belysningen är nu mycket bra ombord. Enda nackdelen med detta är att alla skavanker blir synliga, men det är bara att ge sig i kast med dem i tur och ordning. På torsdag skall Niklas och Mats till Gålö för att leta prylar företrädesvis av elektrisk karaktär.

 

I dag lackades dörrarna på bryggan för tredje dagen, och bogserkroken monterades på plats. Det senare var ett riktigt fint arbete, som länge väntat på att bli gjort. Nu skall den kompletteras med lanternfäste och hållare för flaggspelet samt målas.
Nicklas har dragit in belysning i skansen, furirsmässen, maskinrumsverkstaden, maskinrummet och akterinredningen. Ett arbete i klass med att Gud (1 Moseboken 1,3) sade: Varde ljus.

Benis och jag arbetade med lackning av dörrar på bryggan, samt målning av verkstaden i maskinrummet. Nu är den gråa grundfärgen klar på skott, bordläggning och i taket. Nu skall rummet målas i maskinrumsvitt, samt skall golvet målas i ännu inte bestämd färg. Sedan är det bara att flytta in.

Fortsatt lackning av dörrar på bryggan, tvättning och målning med linoljebaserad grundfärg av skott insidan av bordläggningen, samt tak i maskirumsverkstaden. Ett hästjobb av Benis, gjorde att vi kunde gå hem efter väl förrättat arbete.

Benis, Nicklas och jag tillbringade tid ombord i dag. Nicklas fick ordning på stjärn/triangelkopplingen på kompressorn, som också provkördes, och Benis fortsatte att rosthacka verkstaden i maskinrummet. Själv ägnade jag mig åt trädörrarna och fönsterramarna på bryggan. Vi skall också försöka få till en lastbom om vi hinner. Thomas Nilsson ser om han kan få tag i en lämplig spira. Det måste bli fint ombord inför marindagarna i augusti.

 

Benis rostpickade i verkstaden i maskinrummet och jag renskrapade dörrarna på kommandobryggan. Bilden visar före och efter renskrapning. I morgon om vädret tillåter blir det lackning.   Sedan fick vi besök, vilket alltid är trevligt. En dag när flitens lampa brann.

 

 

 

 

I dag sken solen på onda och goda. På Sprängaren var vi fyra av det goda slaget, som med lite extrahjälp baxade ombord en kompresser i tre delar ( 1 kubikmeter/minut vid 7 Bar) Nicklas hade ordnat denna. Efter hopmontering startade den och producerade 10 Bar. Det bör nog räcka till att driva pressverktygen när tuberna skall monteras.
Vid efterföljande kaffe med kallaslängd på akterdäck, diskuterades vad som behöver göras inför örlogsdagarna vid St.Erik i Augusti. Vi behöver måla och snygga upp, färdigställa verkstaden i maskinrummet, så att vi kan få ordning på verktyg och material, samt permanenta relingsstöttorna i aktern, montera bogserkrok, akterlanternhållare och flaggspel. Om det låter sig göras, ordna så att svepspelet kan demonstreras i drift med tryckluft från den nya kompressorn, samt eventuellt montera en lastbom med handdrivet spel och gajar. Allt klarar vi inte men man kan försöka. Går det så går det.

I dag röjde jag lite skit i maskinrummet och sög upp regnvatten i kölsvinet. Vet inte riktigt var det kommer in, men det verkar vara via babords ventilator. Inget stort problem. Båten är tät för övrigt. Det droppar sakta in vatten via propellerhylsan, men inte heller det är av någon betydelse. Vi borde blåsa oljeröret från oljetanken i maskinkappen, som skall förse hylsan med olja. Ett jobb som väntar på att bli utfört.
Niklas Biederman kom ner och vi gick igenom alla elinstallationer. En del är i ett bedrövligt skick, men andra åter kan användas. Det blir ett grannlaga jobb att sortera upp vad som skall åtgärdas och när.
Slutligen kom min dotter med sin man och mitt barnbarn ner för ett kort besök. Det blev om möjligt ännu trevligare på Beckholmen.

Solen skiner sotskåpet sotar men blir långsamt befriad från rost och röta, men bäst av allt är att Riksantikvarieämbetet har beviljat oss 150 000:- för fortsatt renovering av pannan. Nu är drömmen om att Sprängaren skall gå för egen maskin på sin 100-årsdag inte totalt orealistisk. I dag är en glädjens dag för alla tillskyndare av vårt vackra fartyg.

Bilden föreställer sotskåpet och panngaveln uppifrån. Vackert eller hur?

En vacker dag på Beckholmen. Benis, Ola och jag stökade runt, slängde skrot rensade aktre panngavel och skrapade i maskinrumsverkstaden. Efter en stund dök Nicklas Biederman upp. Han är elingenjör och arbetar på transportstyrelsen med järnvägar. Han svimmade inte när han såg vårt elsystem, utan förklarade att det såg intressant ut. Kanske har vi inte skrämt iväg honom med vår blotta närvaro och i så fall är han välkommen i den solenna församlingen som skall få Sprängaren att gå för egen maskin på hennes 100-årsdag.