Väl tillbaka till kajen utanför Wasamuseet, var det tid att vintertäcka Sprängaren. En tapper skara trotsade den begynnande kylan och monterade ett fint skelett aluminiumbågar och svarta plaströr, som sedan täcktes med en rejäl presenning. Nu kan det regna och snöa utan att vi blir besvärade i vårt arbete. Detta skall nu närmast bestå i montering av tuberna i ångpannan. Det är ett arbete som kommer att ta sin tid, men när det är klart har vi ett tryckkärl, och det är stort.